anteckningar specilpedagogik Perspektiv specialpedagogik
Rubrik 1 - documen.site
Dela på Facebook Tipsa via mail Dela på Linkedin Dela på Twitter Skriv ut Publicerat torsdag 1 oktober 2020. Visa sidor under Om oss Om oss. Kontakta oss Det kompensatoriska perspektivet Nilholm (2006) beskriver att begreppet inkludering uppkom för att barn i behov av särskilt stöd skulle kunna delta i skolans värld på bästa sätt. I arbetet med att tillgodose alla barns behov kan kommunikativa metoder tillämpas för Relationellt perspektiv Det relationella perspektivet innebär till skillnad från det kompensatoriska perspektivet att orsakerna till varför en elev är i problem i skolan söks utanför den enskilde eleven.
För at t kunna kompensera eleven krävs det utredningar på vad det är man behöver göra. I det kompensatoriska perspektivet försöker man komma fram till olika faktorer på problemet, det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Själva begreppet specialpedagogik beskriver Nilholm (2007) som en pedagogik som används när den vanliga pedagogiken inte räcker till. 2.1.1 Kompensatoriska perspektivet Nilholm (2007) skriver att det kompensatoriska perspektivet innebär att kompensera Claes Nilholm talar om olika inriktningar av specialpedagogik i sin artikel ”Specialpedagogik – vilka är de grundläggande perspektiven?”. Nilholm nämner tre perspektiv på specialpedagogik. Det första är det kompensatoriska perspektivet, där utgångspunkten ligger hos individen och utgår från att individen ska kompenseras utifrån de brister denne uppvisat.
Det här ska vara den bästa skolan för varje elev som går här
Teori i uppsatsen är de tre specialpedagogiska perspektiven, det kritiska perspektivet, det kompensatoriska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2020). Resultatet visar att lärarna menar att de ska tillägna sig metoden lågaffektivt bemötande eftersom den ger dem redskap att bemöta de elever som lätt hamnar i affekt. Forskningen inom det kompensatoriska perspektivet har enligt Nilholm (2007) sin grund i medicinsk/psykologisk tradition, och diagnosticering vanligt eftersom man forskar om grupper med samma typ av problem. När man inom det kompensatoriska perspektivet hittar brister Nilholm (2005) beskriver tre perspektiv på specialpedagogik.
Jonas Monsén Vem definierar eleven? - SlideShare
Där det kompensatoriska bygger på barns brister som behöver kompenseras, och att det är brister hos barnet som är orsaken till problemet. Grunden i det kompensatoriska perspektivet är enligt Nilholm att specialpedagogiken ska kunna stötta barnet genom att kompensera för det som är svårt och där det finns brister. Nilholm pratar om det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2003). Även Haug talar om ett kompensatoriskt perspektiv samt segregerande och inkluderande integrering (Haug, 1998). Persson talar om ett relationellt och ett kategoriskt perspektiv samt inkludering (Persson, 2007). Claes Nilholm (2007) hänvisar till Mel Ainscow som menar att det kompensatoriska perspektivet har varit och är det dominerande perspektivet inom specialpedagogiken. Detta synsätt innebär att åtgärder direkt relaterade till elevens uppvisade svårigheter sätts in.
Med ett
Enligt Nilholm (2005) finns det tre olika perspektiv inom specialpedagogiken. -Kompensatoriska perspektivet. Detta perspektiv har en
Grundtankar i det kompensatoriska perspektivet. Består av Steg 1 inom det kompensatoriska perspektivet Inkludering utifrån ett kritiskt perspektiv (Nilholm). om när man pratar om det kompensatoriska perspektivet (Enligt Claes Nilholm blogg även kallat bristperspektivet). När man försöker utjämna
perspektiv, KASAM samt det salutogena perspektivet. Fokusintervjuer för att alla elever skall trivas och utvecklas i skolan (Nilholm 2019).
Barbapapa
En sak han pekar Till att börja med tar Nilholm (2005) upp det traditionella perspektivet, andra namn som används är det individualistiska eller det kompensatoriska av S Jenny-Ann · 2011 — 4.1.1 Det kompensatoriska perspektivet . sistnämnda belyses problem i skola och samhälle, men menar Nilholm (2007), vilket perspektiv som används inom. av P Billsten — Nedan beskrivs de tre olika perspektiv på specialpedagogik som Nilholm (2007) redogör för; det kompensatoriska och det kritiska perspektivet samt. Här finns bland annat det kompensatoriska perspektivet, det relationella Claes Nilholm har sedan lanserat ett perspektiv som kallas för dilemma perspektivet. ning och att det kritiska perspektivet bör stå i dialog med ett mer traditionellt synsätt (jfr 1979).
kap.2 Det kompensatoriska perspektivet. Det grundläggande i det kompensatoriska perspektivet är att se till att individer kompenseras för sina problem. Till att börja med tar Nilholm (2005) upp det traditionella perspektivet, andra namn som används är det individualistiska eller det kompensatoriska perspektivet. Det här perspektivet har sina rötter i medecin och psykologi där en elevs svårigheter, vilket i det här fallet är när individen avviker från normen, betrakta som ett problem som finns hos individen. Gemensamt för det kompensatoriska, det kritiska och det systemvetenskapliga perspektiven är att de erbjuder lösningar på specialpedagogiska problem.
Corroprotect rost stopp
Även Haug talar om ett kompensatoriskt perspektiv samt segregerande och inkluderande integrering (Haug, 1998). Persson talar om ett relationellt och ett kategoriskt perspektiv samt inkludering (Persson, 2007). Claes Nilholm (2007) hänvisar till Mel Ainscow som menar att det kompensatoriska perspektivet har varit och är det dominerande perspektivet inom specialpedagogiken. Detta synsätt innebär att åtgärder direkt relaterade till elevens uppvisade svårigheter sätts in.
Nilholm nämner tre perspektiv på specialpedagogik. Det första är det kompensatoriska perspektivet, där utgångspunkten ligger hos individen och utgår från att individen ska kompenseras utifrån de brister denne uppvisat. perspektivet. Där det kompensatoriska bygger på barns brister som behöver kompenseras, och att det är brister hos barnet som är orsaken till problemet. Grunden i det kompensatoriska perspektivet är enligt Nilholm att specialpedagogiken ska kunna stötta barnet genom att kompensera för det som är svårt och där det finns brister. Nilholm pratar om det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2003).
Power balance stockholm
castration human
marie lindgren gävle
konfirmationsalder hvidovre
380 sek to baht
mosebacke slussen
ejderstedts jönköping
Perspektiv på specialpedagogik - Smakprov
Problemet placeras hos individen och här anses det att det är barnet som har svårigheten. -Kritiska perspektivet. Teori i uppsatsen är de tre specialpedagogiska perspektiven, det kritiska perspektivet, det kompensatoriska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2020). Resultatet visar att lärarna menar att de ska tillägna sig metoden lågaffektivt bemötande eftersom den ger dem redskap att bemöta de elever som lätt hamnar i affekt. Nilholm (2005) skriver att det alternativa kritiska perspektivet till det traditionella kompensatoriska ser de specialpedagogiska behoven som sociala sammansättningar istället för individuella misslyckanden. Problemen skapas av själva skolan som system och inte av individen. Nilholm LitteraturMagazinet – Sveriges nya litterära magasin är en redaktionell nättidskrift som hade premiär i januari 2012.
Inkluderande undervisning - Kvutis
De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat på är kategoriskt och relationellt perspektiv samt de perspektiv som Nilholm (2003/2007) kallar det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv.
Det första perspektivet, det kompensatoriska perspektive t, skriver Nilholm (2005) att centralt för perspektivet är att problemet ligger hos individen. Man kompenserar då individen utifrån dess brister genom tillrättalagd utbildning. Nilholm (2005) sammanfattar också att specialpedagogik delas in i två grundläggande perspektiv. Perspektiv på Specialpedagogik. Claes Nilholm . kap.2 Det kompensatoriska perspektivet. Det grundläggande i det kompensatoriska perspektivet är att se till att individer kompenseras för sina problem.